Snacka om att en fjäder kan bli en hel höna. Eller i det här fallet kanske till och med en anka - tidningsanka. Apple kommer i
juni att släppa en telefon, iPhone, som kommer att bli otroligt populär - hur bra eller dålig den än kommer att vara. Allt som Apple gör nuförtiden är ju populärt. (Kika dock på listan över
Apples tio största floppar, som är ganska så kul). Nåväl, ankan består i att så gott som samtliga medier i Sverige nu har gått ut och sagt att det är den 11 juni som iPhone släpps. Detta har de fått från
CNET News.com, där en reporter ringde upp försäljningsavdelningen på Cingular, AT&T:s mobiltelefoniföretag, och fick detta datum.
Detta visar bland annat följande tre saker:
1) Ju fler led som sprider samma information, desto mer etablerad "sanning" blir det hela. Jag misstänker att större delen av svenska folket nu tror att det är den 11 juni som iPhone lanseras ("för det har jag läst i tidningen")
2) Apple är hetare än hetast. Minsta lilla information som kommer ut sprids som en löpeld runt jorden.
3) Man kan få fram en hel del spännande information genom
social engineering...
Svart på vitt är dock ett mail som jag igår fick från Natalie Kerris, som är Apples presstaleskvinna när det gäller iPhone. Hon skriver: "The iPhone will be launched in June. We have not announced a specific date yet."
Punkt.
En annan sak som är intressant att notera i tidningsvärlden är debattartikeln i SvD om att
kristna jagas. Här i USA verkar det vara precis samma sak - fast tvärtom. Det var iallafall andemeningen i ett TV-program som jag såg på CNNs program
Paula Zahn Now häromveckan. Där diskuterades problemet med mobbning och samhällelig uteslutning av icke troende (ateister).
Vi kan alltså konstatera att det i Sverige alltså anses vara väldigt onaturligt att vara kristen, medan det här i USA anses vara väldigt onaturligt att vara ateist.
Baksidan av en amerikansk tjugodollarssedel, som jag nyss hade i bakfickanEtiketter: apple, journalistik, usa
Många amerikaner vet inte riktigt vad de egentligen stoppar i sig, i form av mat och dryck. Kanske kan det höra ihop med att innehållsförteckningarna inte alltid är så lätta att tyda. Ta exemplet med mjölkförpackningen här intill. För att ta reda på hur mycket fett som den innehåller behöver man först leta reda på förpackningens volym (1,89 l), därefter antalet beräknade portioner per förpackning (8 st). Alternativt så kan man lita på den rekommenderade storleken om 240 ml per portion, även om dock 1890 / 8 = 236,25. Fettmängd per portion är 8 g, varav 5 g är mättat fett och 0 g är omättat fett. (Vart har de övriga tre grammen fett tagit vägen?). Med lite baklängesmatematik får man då fram att mjölken har en fetthalt på ca 3,5%. I alla fall om man antar att 1 g fett upptar samma volym som 1 ml mjölk gör, och men det kanske man kan. Lätt som en plätt.
Det här är matpatrullen ute på uppdrag. Vi provsmakar oss runt världen och lägger sedan upp det på matbloggen 
